www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

Födelsedagsmiddag

Hej fina!
Idag åkte vi hem till Robins föräldrar redan vid tiotiden. Vi hade med middagsvaror och presenter, då Elain fyller år nästa vecka men inte är hemma. Så vi körde på firande idag istället!
Så vi har spenderat hela dagen här och bara haft det mysigt. Vi var en sväng i affären och sedan grillade vi lammspett och något mer kött med potatisgratäng till. Så otroligt mysig dag!

En pysseldag hos pappa

Hej vänner!
Idag vaknade Anton halv sju, kan ni fatta eller? Jag var nog så chockad att klockan var så mycket så jag nästan sprang upp till honom när han ropade haha. Vi startade morgonen med frukost och att bygga med lego. Sedan fick Robin vakna och jag sova en lite stund.

Vid elva delade familjen på sig och Robin tog med Anton och åkte hem till sina föräldrar. Jag har hjälpt pappa att måla om i deras matsal, så under tiden har Simon sovit hos Elisabeth. Nu har jag duschat, plockat lite disk och skall försöka vila med Simon när jag ändå har chansen. Ha en fin lördag!

Potträning

Hej vänner!
Vilken natt vi haft. Anton vaknade halv två och somnade inte om förrän halv fem igen. Puh! Jag var så trött att jag nästan somnade mot hans säng med huvudet.

Dagen har spenderats på kungsmässan och vi har köpt en hel dröse med kalsonger till Anton! Vi hade nu tänkt börja ordentligt med potträningen och försöka få Anton att bli av med blöjan. Vi tjuvstartade redan ikväll och han kissade för första gången på pottan och blev helt hysteriskt glad, vi med såklart! Haha. Han sprang genom hela huset och tjöt som en galning och skrek att han hade kissat på pottan. Men nu ska jag försöka få Simon att somna så att jag med kan få sova lite hihi.

Första besöket på BB

Här är lite bilder som jag kom på att jag inte visat ännu! Simon fick ju lite besök utav sin faster, farbror, farfar, morfar och bonusmormor. Självklart fotade vi detta och såklart vill jag gärna visa er här på bloggen hihi. 
 
 

Flera måsten avbockade

Hej vänner!
Det känns äntligen som att jag börjar landa lite i det här med att vara tvåbarnsmamma. Åtminstone lite. Idag har varit en helt okej dag, jag går självfallet runt och känner mig som en zombie, och att få ungarna att somna samtidigt är ju ett projekt i sig, men idag har jag ändå kunnat hantera alla situationer med både Anton och Simon tillsammans! Så idag ger vi ett plus.

Dessutom har jag hunnit med en hel del saker. Tvättat och plockat, städat i sovrummet och burit in spjälsängen. Dopinbjudningarna har kommit och även en dröse med kort som jag framkallat. Dessutom en stor leverans med mat ifrån mathem! Så jag är nöjd. Men nu är jag så trött att jag knappt orkar titta på telefonen. Godnatt!

En dag vid barnsjön

En dag i solen

HEJ KOMPISAR!
Hur har ni det? Har ni varit ute och njutit i solen? Det har vi!

Vid sju var Anton så trött så jag gick in och la honom i sin säng, la mig själv på hans soffa bredvid sängen och skulle bara blunda tills han somnade. Haha, Robin kom in vid åtta och undrade vart jag tagit vägen. Sedan sov jag från åtta till halv elva och därefter har vi varit ute i trädgården precis hela dagen.

Thereses föräldrar var hitbjudna på lunch/middag klockan ett så vi har haft en väldigt trevlig för och eftermiddag. Tobias grillade och började förbereda maten på grillen redan igårkväll. Så ja, det var kalasgott! Pulled pork, grillade kycklingvingar, grillade blomkål och vitkål samt potatis och sås till! Alltså mums.

Nu har jag precis dragit ett lager till med olja på balkongen och skall planera lite i min kalender, ha en skön kväll!

En riktig katastrof till natt

Godmorgon vänner!
Igår hade vi en supermysig dag tillsammans med Therese. Vi var bara hemma och busade och myste medan vi väntade på att Tobias skulle sluta jobbet!
Dom sov nämligen nere hos pappa och Elisabeth natten till igår.

På kvällen var Anton så sanslöst trött så vi fick lägga honom redan 18:20 för han höll på att somna sittandes. Jag kan tala om att det inte tog många sekunder för honom att somna. Däremot vaknade han igen vid halv elva och VÄGRADE somna om. Så till slut bäddade jag ner oss i bäddsoffan i hans rum och runt tvåtiden somnade han äntligen. Däremot vaknade han igen vid halv sex så här sitter vi och tittar på tv. Jag är så trött så jag hade kunnat kräkas. Men snart skall jag väcka Robin och få lite avlösning, det behövs om man säger så.

Äntligen lite värme!

Hej vänner!
Hur har ni det? Igår gjorde vi inte mycket här hemma. Robin fick åka hem från jobbet mitt på dagen då även han har blivit sjuk nu. Annars gjorde vi inte mycket alls! Bara myste och lekte tillsammans.

Idag har äntligen värmen kommit tillbaka! Ingen är mer nöjd än jag. Så jag tog fram skurborstarna och började tokstäda balkongen som inte tvättades förra sommaren. Jag vet inte hur många gånger jag fick byta vattnet. Jag vet heller inte hur många gånger jag påpekade för min hörselskadade son att INTE leka på det blöta, men trots det for han i backen flera gånger för får man inte gå där så skall man absolut SPRINGA istället. Så det har varit mycket gråt idag och mycket tröstande och nya gråa hårstrån.

Simon har haft det extremt jobbigt idag med värmen, han har fått vara nakenfis i princip hela dagen men trots detta varit stekhet. Jag har försökt svalka honom med handdukar och bad men han har varit helt otröstlig. Så det har varit riktigt svettigt för oss alla, puh. Men nu tar jag faktiskt och försöker sova lite, båda ungarna har redan somnat.

En ängel i rummet

Igår tändes en ny vacker stjärna på himlen, som lyser lite extra starkt för min familj. En älskad familjemedlem tog sitt sista andetag.
Äntligen får ni vara tillsammans igen, föralltid denna gången.

Vila i frid kära mormor, du fattas oss.
Vi ses i Nangijala ♡

BVC besök 1 månad

Migränanfall

Hej vänner.
Förlåt för den dåliga uppdateringen. Sen i lördags har jag haft det svåraste migränanfallet jag någonsin haft. Trots värktabletter och annat så blev det bara värre och värre. Hela måndagen kunde jag knappt stå eller gå och på kvällen fick Robin köra in mig till akuten för jag bara grät av smärta. De testade lite olika mediciner men inget fungerade, så jag fick med två panocod hem. Men det hjälpte inte heller. Jag vaknade upp precis lika dålig efter få timmars sömn.

Sedan kom min svärmor hit med eeze och efter några timmar kunde jag åtminstone gå upp och leva. Som natt och dag! Men jag har fortfarande lite huvudvärk som sitter i och jag måste fortfarande ta vanliga tabletter för att bli av med det. Jag fattar inget! Detta är helt klart det värsta och längsta anfallet jag någonsin varit med om. Helt fruktansvärt...

Den nakna sanningen

Kroppen är ändå bra häftig. Imorgon är det fyra veckor sedan Simon föddes. Bilden ovan till vänster är tagen bara några dagar innan han föddes och bilden till höger är hur magen ser ut idag. Jag har ganska mycket överflöd av hud då magen blev stor så himla fort att kroppen inte riktigt hann med, så lite överflöd av hud och en hel del bristningar. Men vet ni vad? Den här kroppen har fött 2 friska barn under loppet av två år, så det gör mig inte så jättemycket!

En stund utomhus

Välkommen Svea!

Har ni sett något sötare? Detta är Svea. Svens halvsyster (eller helsyster?) som pappa och Elisabeth hämtade hem igår. Har ni sett ögonen? Ett blått och ett nougatfärgat. En av dom vackraste katterna jag någonsin sett! Hon är mer än välkommen hit till Lunna.

Nys klistermärken

Alltså har ni sett vilka läckra klistermärken? Dessa har jag klickat hem i omgångar och bara väntar på att få hem. Scribbleprint levererar som alltid och deras teman blir ju bara finare och finare! Min kalender kommer bli så jäkla tjusig hihi.

En lugn natt

Hej vänner!
Igårkväll mådde Anton verkligen pissdåligt. Han var helt väck och alldeles stekhet. Jag HATAR verkligen feber, eftersom man inte riktigt vet vad det beror på. Vid nio somnade han som en stock i våran säng och har sovit i omgångar under natten. Men han vaknade pigg och glad i morse åtminstone! Så himla skönt. Hoppas att febern håller sig borta nu.

Så nu sitter vi nere hos Antons morfar och Elisabeth och bara tar det lugnt. Kollar lite på plattan och dricker saft och kaffe! Helt okej med andra ord. Simon fick sova hos sin farmor och farfar igår så att vi kunde ta hand om Anton eftersom han var så jäkla dålig. Men nu ska vi upp och försöka vila lite!

Världens bästa storebror

Anton fick feber under eftermiddagen. När jag tog tempen låg den på 39,5! Men trots att han är extremt slö och hängig så vill han ändå ha Simon bredvid sig så att han kan hålla sin lillebror i handen. Denna kärleken alltså ♡

Godmorgon i stugan

Godmorgon fina ni!
Hur har ni det? Inatt har Simon sovit sin allra första "hela natt" om man kan kalla det så? Han sov mellan 21:00 igårkväll fram till 04:30 i morse. Helt okej! Dock vaknade Anton vid halv fyra och ville inte alls sova mer. Tack gode Gud så somnade han och Simon med mig i sängen igen vid sextiden. Så nu sitter jag och skall dricka första koppen med kaffe! Måste verkligen tanka lite mer energi känner jag.

Igårnatt var en katastrof rent ut sagt! Anton vaknade vid två och jag fick honom inte att somna om förrän vid sju, i typ två timmar. Sedan ville Elain låna lillprinsen så att jag och Simon kunde få vila lite. Därav den dåliga uppdateringen igår! Jag var verkligen helt slut.

Hoppas ni får en fin onsdag!

BVC besök

Äntligen har Simon passerat sin födelsevikt! Vi kör numera bara på ersättning och som min magkänsla sa, det var precis vad han behövde. Att gå upp 90 gram på en vecka med amning vs 300 gram på en vecka med ersättning. Lite skillnad och mycket nöjdare och trevligare bebis ♡

Förlossningsberättelse

Nu är det dags för en liten förlossningsberättelse! Vill ni läsa om förlossningen med Anton så kan ni trycka HÄR.
 
Det hela började den 18 juni. Jag kände nästan på mig att det var någonting under hela dagen. Jag hade absolut inte ont eller något, men jag hade en känsla. Robin var iväg med sin pappa under dagen på rallycross, så Robins syster var med mig här hemma, ifall ifall att något skulle starta. Men under tiden Lisette var här var allting lugnt och fint. Jag städade, fixade och strök en massa handdukar.
 
När Robin och Marcus kommer tillbaka på eftermiddagen så har jag börjat få lite molande värk igen. Jag tänkte att det säkert bara var förvärkar igen, så jag försökte tänka bort det och spenderade min tid med Anton i våran säng för att vila lite. Den molande värken blev nästan lite mer regelbunden när jag låg ner i sängen. Här tyckte jag att det var otroligt spännande! Tänk om det faktiskt skulle dra igång nu? 
Jag går och lägger Anton i vanlig ordning och börjar klocka värkarna bar för att se på ett ungefär hur ofta det kommer. Jodå, ungefär var 10:e minut. Wow! Jag säger till Robin som genast blir lite stressad. Jag ringer in till Förlossningen då jag själv vill in på en koll så fort som möjligt, i och med att förlossningen med Anton gick så snabbt. Vid halv nio ringer jag in till Varbergs förlossning och jag är mer än välkommen. Under tiden ringer Robin till sin mamma som skall agera barnvakt.
 
Bilresan ner går snabbt och helt okej. Jag får andas mig igenom värkarna som kommer ungefär med 6 minuters mellanrum. Vi kommer in till förlossningen vid halv tio och jag får sitta med CTG i ett vårdrum.
 
 
Efter en halvtimme med CTG som visade värkarna, och en undersökning som visade att jag knappt öppnat mig över huvud taget så får vi ändå stanna kvar under natten. I och med att jag måste andas mig igenom värkarna så får jag en morfinspruta för att kunna slappna av under natten. Jag sov med fem minuters intervaller hela natten och fick andas igenom varje värk. På morgonen när barnmorskan kom in och undersökte mig så var jag öppen 3 cm och vi flyttades in i ett förlossningsrum när klockan var strax efter fem. Jag fick lavemang för att trigga igång värkarna lite mer och satte mig sedan i duschen en bra stund. 
 
Vid kvart i sju får jag guppa runt lite på en pilatesboll för att försöka få vattnet att gå. Jag sitter vid sängkanten och känner nu att det är dags att börja med lite lustgas. Detta var jag ganska tveksam över då jag kände med Anton att jag inte fick in tekniken ordentligt. Men vad fel man kan ha! Lustgasen fungerade perfekt denna gången och jag var riktigt rolig en stund hihi. Jag tvingade även Robin att testa och i mitt tillstånd var det nästan mer roligt att titta på honom.
 
 
 
 
Här någonstans kring åtta-tiden blir det personalbyte. I samband med detta blir jag ombedd att sätta mig i sängen för ytterligare en undersökning för att se om det hänt någonting. I samband med detta så säger jag högt och tydligt OJ. Plask sa det och vattnet bara forsade. Jag och Robin hade haft en diskussion hurvida vattnet bara plaskar ur en eller inte, och jag sa att så gjorde det minsann inte med Anton. Då var det som att någon vred om en knapp i magen och det började sippra. Men här sa det verkligen PLASK, vilket Robin tyckte var hysteriskt roligt.
 
När klockan är tio över åtta så har jag hittills klarat mig på att andas igenom värkar och använda mig utav lustgasen. Men här börjar jag få riktigt ont och ber därför om en spinalbedövning. Barnmorskan ringer efter narkosläkaren, som inte dyker upp. När klockan är nio så har barnmorskan försökt ringa narkosläkaren flera gånger för att fråga var tusan han har tagit vägen, men får inte tag i honom. Här börjar jag dessutom känna ett stort tryck och kroppen börjar automatiskt att trycka på. Barnmorskan avbokar då spinalen då hon tror att bebis snart kommer att vara ute. Vid halv tio så är det ingen förändring, lilla bebis är kvar i samma läge och har inte roterat ner sig någonting. Så strax efter halv tio kommer en ny narkosläkare och lägger en spinal. 
 
 
Det tog alltså nästan 1,5 timme efter att jag bett om att få ryggbedövning innan jag till slut fick den. Den stackars barnmorskan kunde såklart inte hjälpa att den första narkosläkaren inte dök upp och att förlossningen stannade upp, men under den här tiden hade jag ruskigt ont och tyckte inte alls om henne. Trots att hon var väldigt duktig och stöttande, så tyckte jag att allting var hennes fel. Men när spinalen väl var lagd så mådde jag toppen igen. Då var alla mina kompisar haha. Jag fick ställa mig i alla möjliga ställningar för att försöka få bebis att rotera nedåt men det enda jag kunde koncentrera mig på var hur otroligt mycket vatten som kunde komma ur en.
 
Vid strax efter elvatiden kommer läkaren in efter att ha pratat med barnmorskan. Det har inte hänt någonting under två timmar och bedövningen börjar försvinna. Läkaren går in och gräver för att känna på bebis och se vad som händer medan jag låg och skrek. Jag bad om att få bli snittad då jag var så sanslöst trött och ingenting hände. Jag sa flera gånger till Robin att denna bebisen, den kan minsann han få för nu var det riktigt jobbigt allting. Bebisen ställde bara till det för mig. Jag ville trycka på mest hela tiden, men barnmorskan sa hela tiden att det inte hjälpte någonting så jag kunde lika gärna försöka att inte trycka. Lätt som en plätt....
 
Tjugo över elva ringer barnmorskan för att beställa en EDA istället då spinalbedövningen gått ur. Jag har extremt ont och när de ber mig att sätta mig på kanten för att få bedövningen så börjar jag nästan gråta. Hur skall jag ens kunna röra mig? Men upp kommer jag. När jag sitter på kanten behöver jag däremot flytta mig åt vänster då jag tydligen inte hamnat rätt. När jag lutar mig framåt får jag en värk och trycker på utav bara helvete. Helt utan förvarning så ploppar ett huvud ut och jag slänger mig på sängen och skriker att "NU JÄKLAR KOMMER HAN". Härifrån är det mesta suddigt. Jag tror att jag hamnar i chock och bara skriker rätt ut av smärta och chock. Jag minns att jag ser någon prata i telefon och barnmorskan försöker prata med mig medan jag bara skriker helt hysteriskt. När hon väl får kontakt med mig igen så försöker jag åtminstone göra som hon säger. 
 
Klockan 11:26 föds världens vackraste lilla pojke, och jag bara gråter av lättnad.
 
 
 
Jag vet inte hur jag hade klarat denna förlossningen utan Robin. Han fanns där hos mig precis hela tiden och fastän jag skrek och hade mig så var han helt fantastisk. Han var den enda jag lyssnade på och Robin var så duktig på att förmedla vad barnmorskan sa, för vi var ju inte direkt vänner enligt mig. Fastän jag pratade med Robin på alla möjliga trevliga och otrevliga sätt så stod han ändå kvar och hjälpte mig med andningen och höll mig i handen.
Det var en fruktansvärd upplevelse för honom att se mig ligga där och ha så satans ont men, men trots att han egentligen bara ville slippa se mig i smärta så stannade han kvar. Jag är så löjligt glad att det är just Robin jag har skaffat två fantastiska barn med, och jag skäms nästan när jag tänker på hur jag betedde mig under förlossningen. Ett bättre stöd än honom kan man inte ha vid sin sida.
 
 
Så gick det alltså till när den här killen kom till världen. Skall jag summera hela förlossningen så var den för min del väldigt traumatisk. Jag hade onödigt ont väldigt länge, trots att jag bett om smärtstillande. Jag höll mig lugn första delen av förlossningen men till slut var jag så trött och utmattad att jag inte lyssnade utan bara var helt hysterisk. Så delvis var det mitt egna fel. Men personalen var lika fantastisk som alltid och väldigt stöttande och närvarande!
 
 
Simon Pålsson, 4380 gram och 53 cm kärlek ♥ 

Framtida studentbild?

 

En riktig skitmorgon helt enkelt

Godmorgon!
Idag är Robin tillbaka på jobbet efter 4 veckor hemma. Vi valde att han skulle ta ut föräldradagar för Anton en vecka innan beräknat och veckan efter, i och med att vi inte visste när Simon skulle födas. Sedan hade han sina 10 första dagar att ta ut, så det blev verkligen grymt tajmat allting!

Men idag är jag som sagt själv. Vi har sovit helt okej inatt allihopa. Jag lade mig med Simon vid halv tio och han sov till två ungefär för att vilja ha lite mat och sedan somna om igen. Halv sex vaknade Anton och då satte vi oss i soffan till Robin vaknade 30 minuter senare och så installerade vi oss i sängen till halv nio. Jag halvslumrade, Anton tittade på tv och Simon sov.

Men sedan till det skitroliga! Anton körde en baj som spred sig precis överallt på honom, ryggen och benen och ja, det har inte hänt på såååååå lång tid. Klart det skall hända idag när man är lite halvnervös över att vara helt ensam en hel dag! Så han fick slängas in i duschen och som tur var så sov Simon under hela bajkalset haha.

Premiärhandla med lillebror

Hej finisar!
Idag blev det premiärhandling för Simons del. Anton var så otroligt stolt och pratade med honom mestadels av tiden, förutom när han fick springa runt själv. Handling var verkligen behövligt! Idag är Robins sista dag hemma efter Simon kom till världen, vilket innebär att lilleman redan är 3 veckor stor idag!

Så nu har vi suttit en stund och pusslat och ja, det går inte alltid jättebra för honom. Han tvingar ihop bitarna och säger "braaaaaaaa" haha, knäppis. Nu är det ju iofs ett pussel för större barn men ändå. Min duktiga kille hihi.

En riktigt kämpig dag

Hej vänner!
Igår natt var verkligen fruktansvärd. Anton vaknade halv ett och somnade inte om förrän klockan var fyra... Han vaknade så fort jag fått honom att somna och letade efter mig. Så till slut drog jag ut bäddsoffan i hans rum och la oss båda där så att vi skulle få någon slags sömn!

Tidigt på morgonen åkte robin iväg för att ta danmarksbåten med sina vänner. Så han var borta hela för och eftermiddagen!
Under tiden kom Sara hit vid halv ett och bebisgosade och lekte med Anton. Vid halv tre åkte hon för att hämta killarna och de köpte med pizza. Patrik gick bananas med Anton och lekte och busade så jag var osäker på vem som var tröttast i slutet haha. Anton kan dessutom inte säga Patrik utan det låter som "tråkig", vi skrattade så vi grät!

Bus med faster

Idag har Lisette varit här och busat med Anton. Anton har verkligen haft fullt ös medvetslös och sprungit fram och tillbaka med sin faster om och om igen. Så han var lagom trött när det väl var läggdags! Han tröttade till och med ut Lisette så hårt att hon fick läsa bok liggandes helt platt på golvet hihi.

Tack vare Lisette så har jag även hunnit sova två omgångar idag på dagen. Vilket verkligen behövdes efter nattens ståhej! Förhoppningsvis så får jag vila lite mer inatt.

Första riktiga tvåbarns-natten

Ja ni läste ju rubriken. Jisses. Inatt har vi haft två ledsna killar. Det började med att jag somnade med världens huvudvärk, som höll i sig i princip hela natten. Sedan vaknade Simon vid halv två och Anton vid två tiden och därefter var det full rulle. Simon skulle inte sova, Anton skulle definitivt inte sova. Vid halv fem fick jag äntligen Anton att somna om inne i sitt rum, Simon somnade kring tretiden. Det är verkligen krävande att ha två barn som bara vill vara med sin mamma!

Anton vaknade igen vid halv sex och då var det bara att gå upp igen. Så sen dess har jag och Anton pusslat med nya favoritpusslet och busat.

Playdate med Emil

Hej vänner!
För några dagar sedan bestämde jag och Emils mamma att vi skulle ha en liten playdate. Anton har inte träffat Emil sen innan han fick sina vattkoppor och man märker hur mycket han saknar sin bästa vän. Så idag hade vi playdate! Emil och Emelie kom hit i morse och vi har lekt ute i trädgården hela förmiddagen. Så himla mysigt! De små har lekt i sandlådan, gungat, plockat äppelknoppar som trillat ner i trädgården och sprungit runt.

Så nu har Anton sovit i några timmar och det gick galet fort att söva honom. För att inte tala om mig själv hihi. Jag sov med som en stock medan Simon sovit med Robin i soffan. Helt okej! En riktigt mysig dag helt enkelt ♡

En mardröm

Hej vänner!
Min bebis är äntligen nöjd. Mer och mer åtminstone! Lite ersättning efter varje mål mat har gjort honom till en helt annan lugnare unge. Tack och lov! Jag höll på att bli gråhårig i förtid.

Igår var världens mardröm för mig. Jag och Simon somnade vid halv tio, vid halv ett vaknar jag av okänd anledning och tittar på Simon. Jag ser inte jättetydligt så jag lägger ner huvudet igen, men då hör jag att han andas annorlunda. När jag tittar igen ligger Sven utvräkt över Simon och jag kan säga att han flög bort från honom snabbare än vad jag hann reagera själv. Fyfan vad rädd jag blev. Min värsta mardröm. Jag tror jag kände på hans mage fem gånger innan jag gick med på att han andades. Helvete vilken hemsk känsla. Snacka om att mammor har någon inbyggd instinkt vad gäller ens barn!

Nej usch. Tänk om jag inte hade vaknat? Tänk om han faktiskt hade blivit kvävd? Jag sov sanslöst dåligt resten av natten med oro över att Sven skulle hoppa upp i vaggan igen. Hur ska jag kunna sova ordentligt nu?

BVC besök

Hej vänner!
Igår åkte Robin och köpte hem lite ersättning för mina bröst höll på att dö av allt sugande, plus att lilleman var så jäkla missnöjd precis hela dagen. Och vad hände? Jo han tvärsomnade och var helnöjd. Han sov från halv sju till halv två på natten! & då hade han knappt sovit någonting på hela dagen mer än korta korta stunder. Så jag tvärsomnade när klockan var nio, med kläder och allt på och vaknade en gång när Robin gick och la sig men bara knappt hihi. Sedan efter lite mjölk och ersättning så somnade lilleman om igen efter en liten stund! Jag är så nöjd.

Idag var vi i vilket fall på BVC vid elva. & som jag misstänkte så har Simon knappt gått upp någonting i vikt alls på en vecka och det beror ju säkert på då att han inte får tillräckligt med näring och mat. Så nu blir det att varva lite ersättning åt honom så kanske vi alla kan få lite lugn och ro igen!

Haha mina gulliga barn

Den här dagen....

Hej vänner.
Idag kräks jag av utmattning rent ut sagt. Simon äter, sover max 15 minuter i sträck och därimellan har han magknip/skrikanfall som aldrig förr. Jag är en kass morsa utan ork. Jag skäller och skäller och skäller på Anton och blir alldeles uppstressad över att Simon inte kommer till ro. FY FAN rent ut sagt. Huvudvärken har funnits där hela jäkla dagen och trots tabletter så försvinner den inte. Robin och Anton är i affären nu och jag har äntligen fått den lilla att slockna. Vågar jag lägga ner honom? Nej verkligen inte. Så om jag inte är så vänlig idag, så vet ni varför åtminstone!

Härliga dagar hos svärisarna

Godkväll kära vänner!
Hur har ni det? Själv har jag haft två fantastiska dagar hemma hos mina svärföräldrar. Jag och barnen sov där från igår till idag och det har verkligen varit härligt. Supergod mat, härligt sällskap och bara slappna av och få lite avlastning. Tusen tack för att ni ville ha mig och framförallt oss hos er!

Vid tretiden kom Robin och vi åt mat tillsammans allihopa. Sedan blev det hemgång och Anton somnade som en stock efter lite trots om att få vara uppe längre. Simon har precis somnat och jag kollar på matchen mellan Tyskland och Italien. Ofantligt spännande! Imorgon blir det bus med Antons morbror och tant Therese hihi.

Min gobulle!

Längtar efter ditt skratt

Gud så jag längtar efter att få höra ditt skratt. Tills du börjar le för att du faktiskt själv vill det, för att du är glad och nöjd. Men tills vidare får vi nöja oss med dina magknips-leenden hihi ♡

Världens finaste barn

Roliga barn

Hej vänner!
Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag försöker installera mig som tvåbarnsmamma och det är ganska tufft redan nu. I och med Simons magknip och att försöka vänja Anton vid att lillebror har ont i magen och är ledsen, det är inte helt lätt. Anton åt ju ersättning och då kunde Robin hjälpa till, men det blir lite svårare nu när det är amning!

Idag är jag hemma hos Robins föräldrar och jag och barnen skall sova här. Robin skall ha hem vänner och dricka whiskey och röka cigarr. Så det kändes mer än bra att inte vara hemma haha. Jag orkar inte ta hand om FEM ungar på samma kväll!

Har ni sett mina roliga barn! Den ena åt med handen rätt upp och den andra byter blöja med benet rätt upp haha.

Roses | via Tumblr
  
Välkomna hit! Mitt namn är Emma och jag är 24 år. Jag bor i Kungsbacka tillsammans med min fästman Robin. Vi är föräldrar till världens finaste Anton som är född 6 maj 2014 och väntar nu nummer två som är beräknad i juni 2016. & detta är precis vad min blogg handlar om. Men det skrivs även en hel del om vänner, mitt jobb och ni kommer även att se en hel del bilder samt läsa om min träning. Om ni har några frågor så får ni gärna höra av er! Sa jag förresten att jag skall gifta mig med mannen i mitt liv 2017?

  
Följ mig gärna på Instagram: Emajohanson.

Roses | via Tumblr
  
Anton Göthe Robin, 6 maj 2014 23:54, 3700 gram och 53 cm.