Hej fina!

Vilken dag det lyckades bli. Strax efter att jag skrev förra inlägget så ringde pappa till min telefon och var helt hysterisk. Eftersom vi bor som vi bor på landet så brukar hundarna alltid springa lösa utan koppel. Bara det att idag får dom för sig att springa åt tjotahejti upp vid landsvägen och över på ängarna. Så det var bara att slänga på sig stövlarna och SPRINGA upp för backen till vägen och försöka ropa in hundarna. & när jag säger springa så kan ni ju se framför er en tjockis som försöker springa i slow motion upp för en backe haha!

 

Vi fick i vilket fall in hundarna. & det positiva med hela detta är att jag aldrig lyckats röra mig så fort under hela graviditeten. Så nytt rekord!

Minus däremot är att jag kände av min foglossning redan efter att ha fixat iordning zeke. Så hade jag inte ont innan så har jag det nu i alla fall! Hamnade direkt i sängen efteråt med min vapendragare hos mig.