Fortfarande ingen röst

Ja, ingen röst här inte. Vad tusan! Jag kommer aldrig att få tillbaka min stackars röst igen buhu. Alla bara skrattar åt mig när jag pratar! Anton skrattar när jag säger till honom på skarpen. Jag har inte så mycket att säga till om här hemma helt enkelt haha.

Inatt har varit den värsta hittills. Jag kunde inte somna, alls. Jag tror att klockan var runt ett innan jag till slut lyckades somna. Sedan ringde klockan igen vid åtta eftersom Anton skulle till dagmamman. Så ja, idag är jag seg. 


Så sugen på dessa naglarna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback